Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/357

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 325 —

En Läsklubb, lika godt från hvad för allmänt ställe.
Surprisen bör alltså bli stor emellan Er,
Och länge först, — liksom i möjlighet af irring, —
En häpen tystnad blott förråda er förvirring.
Det är, var viss derom, ett gyldne råd jag ger,
Ett drag af utlärd konst, hvars verkning ej skall fela ...


ÅTTONDE SCENEN.

FRANCALEU. BALIVEAU. DAMIS.


FRANCALEU, (blir varse Damis, som visar sig i fonden.)
Se här, min Herre, den som spelar Fadern. — Så!
Försok Er nu ihop, en stund, hur det vill gå;
Och som ni ser hvarann, så börja strax att spela.[1]


  1. Efter Grammatikan skulle dessa rader visserligen lyda sålunda:
    Försöken Er ihop, en stund, hur det vill gå,

    Och som J sen hvarann, så börjen strax att spela.

    Hvem som behagar, må äfven på detta sätt läsa dem. Men dermed vore ock hela naturen af Samtals-språket förlorad. Denna skillnad emellan det språk som skrifves och det som talas, utgör hos oss en af de största svårigheter för den komiska dialogen. På detta ställe har jag för min del ej funnit möjligt att åtlyda Grammatikan. Utan tvifvel måste friheter af detta slag sparsamt nyttjas, men kanhända får man lof att i komedien någon gång medgifva dem.