Den här sidan har korrekturlästs
— 377 —
TIONDE SCENEN.
LISETTE, (ensam.)
Aha! min Herr Poët: ni hade det förslaget,
Att smyga sakta fram till äran! — ni är fin;
Och såg, ifrån er höjd, alltren vår dumma mine,
Den stund ni blänkte fram med det der dunderslaget.
Men det bereds er pjes, jag spår, vid detta laget,
En liten pip-musik, som ni ej räknat på;
Och händer det, Herr Skald! — ni vet vårt aftal då!
