krafterna, än de föregifna skälen i våra krigsförklaringar vanligen haft med de rätta orsakerna till fredsbrotten, och med krigens sanna ändamål.
Förlåtom dem som kunna tro, att politiska stormar komma ur bläckhornen, likasom man säger att de physiska komma ur bergskulorna. Men förlåtom ej dem, som begripa orättvisan och underblåsa den. Förlåtom ej dem, som anklaga philosopherna, utan att kunna framvisa en enda philosophisk skrift brottslig till upproriska läror, eller nämna en enda philosoph, som ej burit derföre den största afsky. Förlåtom i synnerhet ej dem, som just under det att de nästan offenteligen utpeka hela klasser af medborgare såsom oroliga hufvuden, ideligen skrika, om förträffligheten, af den romerska frihetsandan, ideligen upphöja den äldre romerska pöbelns täta uppresningar, och gäcka med förtrytelse den yngres lydnadsfulla stillhet under Augustus. Man kan nästan ej förråda en större oskicklighet.
Efter min bästa öfvertygelse, har jag sökt besvara den framställda frågan, som jag ansett för vigtig och värdig eftersinnande. Om mina tankar i detta ämne, kunna, tjena till någon rättelse, skall jag anse min möda belönad. Denna phras är vanlig, men jag vet ej att säga något sannare.
