^ 286 -. fel, fastän af långt \igligare bcskaflTenhet, For- dran af lulikoinlig likhet i sfrafl* inträder först då med rättvisa, när brottet beGnnes af den grof* Va natur, att den feKmdes physiska eller borgei>- liga existens, (h vilken han ock vore) i<*ke mera kan fordra afseende och räddning, utan måsit utan medömkan uppoffras åt samhället; h vilket är fallet med mord, förräderi, och alla grofva, infa- merande brott. Nödvändigheten åter af straffar* tens olikhet, uppkonuner dercmot oOa vid sådane tillfällen, då den felandes borgerliga existens in- galunda måste förspillas, och då meningen med straflet omöjligen kan vara denfla. Ty vid såda- ne tillfällen, skulle nå^oH gäng samma slags straff) som för vissa klasser ingalunda är i borgerligt tf^ seende förstörande, deremot blifva det för aodni) och således långt ifrån att utgöra en rättvis fit- het af bestraffning, tvertom medföra dea atSnta och våldsammaste olikhet. Äfven bland de slag af bestraflhiagi iom kunna göras allmänna för alla, finnas aådane) loa böra vara till graden ombytliga, efter penonefli beskairenhet Så borde tvifvelsutan forbilla fl|| med alla penningböter. Att för yissa brott ditf- olagliga gerningar, utsätta en yiss fastatälld pct- DJngsumma, synes i desto högre grad stöta biBjf* heten, som samma pliktsumma, fayanif en ikl
