- Het' tr ?ll ftui- keller^ svarade på sin sida den
de, också med någon häftighet. Ni skall veta, inin herre, att det fans i den första äkta upplagan tre stycken ofantliga tryckfel, neniligenp. 5,p. 22, och p. 29, som gjorde de löjligaste omeningar,
�ch h varigenom författaren nödsakades att hastigt
indraga sin bok. . . . Ha, jag förstår: dem har den okunniga bok-r tryckaren haft den dumheten att icke rätta i sin nya upplaga? Ja det rar oförlåtligt .... Tvertomj min herre, dem har han just haft den dumheten att rätta, eller snarare sagd t, det •prattet har, som berättelsen går, en illsken korrektor gjort honom, med hyilken han ha^e råkat i någon delo, och som för att hämna sig på honom, tryckt boken så utan alla tryckfel, att icke en enda oriktig bokstaf var att nu mera uppr täcka deri.
Jag hade icke ett ord att vidare sSga. Jag blott hörde och beundrade. Bokkännaren fortfor; Sveket blef snart upptäckt genom jemförelsca emellan begge upplagorna. Sanna kännare bedragas ej. Den nya bléf liggande oforsåld. De öf-^ riga exemplaren af den första äkta, Uefvo dere^ mot desto begärligare; ja, tUl dei) grad ef l^rsökta ,
