Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/482

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 47 � -^ II. C A P IT L E T. , Huru den hloka modern betedde siff, for att utrvrui sina tara söners täfikesätt, och huru hon fann deras stora sälUwi sd der tvlf^ velaktig. En morgon, dä den sköna fruns man, som var den äldste af sönerne, inrunnit sig på torget i st a tsärtnder, 8k}'ndade till hans möte den listiga modern, med utslagit har och gråtande ögon, drog honom afsides vid manteln, och sade honom uicd en låtsad rörelse af sorg^ er sköna hustru, min .sf>n, ligger för döden, af en hastigt åkommen sjukdom. Hela huset är i förskräckelse. De största läkare i Athén hafva tillstått deras konst ptillräckelig att frälsa henne. I denn^ bestörtning har jag infunnit mig i templet, att anropa gudarnc. Oraklet har svarat mig, att till hennes • räddning funnes blott ett enda medel. Ett stycke ut \ ifiavfineuj åt högra sidan, ligger, på sjöbottnen, en perla af ovanlig storlek och största klarhet. Denna perla måste upptagas, göras till pulfver, och ingifvas henne. Det är hennes lifsperla � Men omöjlig att finnas af någon annan än henne? maiii ber jag er min kära son, att utan dro>smäl låta sij^k^ V ner i haomen, för att