Sida:Leopold Samlade 5 1833.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 244 —

otålighet. Deras organer hafva till dessa undersökningar alltför mycken slöhet eller obändighet, och deras sinnen äro alltför litet lättrörda, att qväljas af sin okunnighet. Emellertid har du passerat en sömnlös natt för metafysiken. Se der åtminstone ett ondt, som kommit af organismens olikheter, det vill säga af materiens.

D. fr. Må vara, men fortfarom.

D. sv. Låt oss först tala om det fysiska onda. Du förstår, att när en blodstörtning söndersliter din lungas kärl, eller när dina ådror sjuda af feber, du förstår då, säger jag, att din kroppsbyggnad råkat i oskick, och att detta tillstånd icke är helsans eller ordningens. Sluta då äfven på lika sätt, att när jorden rystas af innestängda volkaner, när dess grund remnar, och utbrytande eldfloder insvepa i deras lågor städer och menniskor, när hafvet svämmar, orkanen krossar, pesten härjar, sluta då äfven, säger jag, att någon oordning herskar i jordens inre byggnad eller hvar helst annars, och att detta tillstånd icke är hennes rätta naturliga, icke överensstämmande med hennes bestämmelse till boning för känsliga och lifvade varelser.

D. fr. Ja, detta synes mig tydligt.

D. sv. Välan. Men hvarifrån dessa härjande utbrott, detta tillstånd af ohelsa hos jorden