himlen för det ena af detta onda, då han deremot för det andra frikännes?
D. fr. Men bevisa mig då också, att det moraliska onda icke äger någon annan ursprunglig grund, än materiens felaktigheter.
D. sv. Kan du tvifla derom. Är någonting klarare än menniskors allmänna beroende af deras sinnesart, affekter, förståndsgrader o. s. v. Der den kalla mannen ler, der skjuter kärleksdåren sig för hufvudet. Hvad den häftiga ärelystnaden jagar efter intill grafbrädden, derföre stiger den makliga vällusten intet opp af sin bädd eller från sitt bord. Jemför temperamenterna: sätt flegman bredvid koleran, hvilken omätlig skillnad i seder, gerningar, tänkesätt, planer, drift, mod, till och med synlig för ögat i åtbörderna och anletsdragen. Detta brinnande öga, och detta nästan slocknade, denna öppna leende mun, och denna bistra, hårdt sammandragna: vittna de om ingen hemlig olikhet i kroppsbyggnaden, som verkar på sinnesarten? En lång följd af utvertes händelser, det vill säga af lyckliga eller vidriga intryck, verka de ingenting på lynnet och tänkesätten? Och denna olikhet, hvars följder hos en enda menniska ofta göra nog för att omstörta eller upprätta ett samhälle, ifrån hvilka stora orsaker härleder den sig? från en mer eller mindre
