erfarenhet skiljer ifrån sina köpare; 3) hans recensenter; 4) hans korrespondenter; 5) de resande, som besöka honom; 6) hans medborgare; 7) hans ovänner; 8) hans församling. Allt angår honom sjelf, hans person, hans skrifter, hans huslefnad, hans lärda missnöjen m. m.; så att denna bok nästan kan anses såsom en liten särskilt uppförd skådeplats, hvaruppå Herr Lavater har den godheten att uppträda och vända sig på alla sidor, för att låta det nyfikna Europa en gång för alla se sig mätt på honom. Man vill till prof anföra ett och annat ställe ur de kapitlen, som angå korrespondenter och resande, efter dessa kapitel egentligen synas författade för de aflägsnare länder och verldsdelar, hvilka ej hafva den lyckan att hysa den märkvärdiga författaren. Han begynner med att dela sina korrespondenter i vanliga och ovanliga; och det tyckes, som han åter delade dessa sednare i brutna och ouppbrutna. Med de ovanliga förstår han sådana, som för första gången skrifva honom till, hvilket synes mig ackurat. Som han alltid betänker, att han en gång skall göra den Högste en sträng räkenskap för hvar rad han skrifvit; så tillåter han sig ock aldrig andra än högst tydliga, högst determinerade begrepp. Han synes nemligen för begriplighetens skull betrakta hela den lärda och nyfikna
