Den här sidan har korrekturlästs
— 360 —
Men, kallna Edra bröst för ädla pligters minnen,
Men, misskäns otacksamt den räddning Himlen ger;
Och — funne Splitets orm en väg till Edra sinnen,
Då tron, att fallets stund har slagit ren för Er;
Då sjunken, utan kraft, i kufvarns kedja ner;
Och skåden bort med blygd från Edra Hjeltars Stoder,
Och sägen till den Jord som bar dem: Hölj dem, Moder
Ifrån ett Slägtes blick, som liknar dem ej mer!
