de talat, eller på hvilka tider de genomströfvat Europa, hvilka olika vägar de tagit, hvilka särskilta delar af den europeiska jorden hvardera af dem befolkat? — Nu är Gallien Celternas egentliga europeiska hemvist; nu sträcka de icke blott sin folkspridning, men sitt namn till alla Europas länder, äfven de nordiska; nu åter är det Schyterna, som ifrån Thracien ända till Thules fjällar öfversvämmat Europa, utan att man ens vet, hvilket land Thule varit. Det är Skottland, det är Orkaderna, det är Norrige och Sverige ömsevis.
Man har skrifvit mångfaldiga böcker öfver Nordens äldsta folkslag och öden. Man bestämmer de trakter i Asien från hvilka uttågen skett; man utsätter tiden då de första asiater inryckt igenom Ukraine, Polen, Ryssland, Finland och Sverige; man nämner folkhorderna hvarifrån de utgått. Emellertid försäkra andra lärda män, att det äldsta Schytien varit i Europa, icke i Asien, och bevisa detta historiska påstående med Orphei vittnesbörd, hvilken redan 1400 år före Kristi födelse, på sin resa genom Östersjön, Uleå träsk, Riphella socken, och Kasinge flod upp till Kronhafvet, nu Hvita Hafvet, berättar sig hafva funnit rundtomkring den stora sjön (Östersjön) män med bågar och spjut, Martis trogna tjenare, följakteligen Schyter. Vi hafva en karta af Hornius
