Sida:Lidforss Dante 1907.djvu/40

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

38

gar, att Dante varit en af dem och att påfven, efter att hafva hört deras andraganden, affärdat de två andra hem till Florens, medan Dante skulle hafva stannat i Rom. Denna Dinos uppgift har på flera håll väckt tvifvel och motsägelse, men ingen hade närmare reda på dessa ödesdigra dagars historia än han, som hela tiden icke blott var närvarande i Florens, utan själf var en af de Hvitas ledande män.

Vare emellertid härmed huru som helst; så mycket synes dock visst att Dante icke uppehållit sig i Florens under Karls af Valois och de Svartas skräckvälde. Men detta hindrade icke, att redan den 27 januari 1302 stadens dåvarande podestِá, en herr Cante de’ Gabrielli från Gubbio, mot Dante och tre andra, som alla voro frånvarande, afkunnade en tredskodom, hvarigenom Dante för åtskilliga fula saker, nämligen baratteria eller oredlig ämbetsförvaltning, användandet af offentliga medel för att motarbeta Karl af Valois, m. m., dömdes att, liksom sina olyckskamrater, inom tre dagar betala 5,000 gyllen i silfver (s. k. fiorini piccoli, som gällde blott tjugondedelen af verkliga guldgyllen) eller att vid bristande betalning mista all sin egendom, samt i båda fallen till förvisning från Toskana på två år och ständig ovärdighet att vidare brukas i statens tjänst. Då inga gyllen hördes af inom den utsatta tiden, dömdes genom en ny dom den 10 mars han och fjorton andra att lefvande brännas, om och när de någonsin framdeles råkade i statens våld. Men icke nog härmed: Dantes namn uppräknas af Dino Compagni äfven bland offren för den stora blodsdomen i april samma år, så att, om han ock hade haft mer än ett lif att mista, hade det väl