Sveriges gränser trängde hans rykte, ej blott till de länder, som han genomfor under sina tolf utländska resor, utan äfven till Ryssland, där vetenskapsakademien i Petersburg kallade honom till medlem kort innan han 1741 gjorde sitt inträde i akademien i Stockholm.
År 1733 företog Swedenborg sin tredje utländska resa och styrde kosan till Tyskland för att i Dresden och Leipzig trycka sitt stora arbete “Opera Philosophica et Mineralia“, som utkom 1734 i tre band, af hvilka det första, kalladt “Principia“, innehåller Swedenborgs kosmologi, medan de två andra delarna behandla järnet och kopparen. Tryckningsomkostnaderna bestredos af en utländsk mecenat, hertigen af Braunschweig och Lüneburg, som gaf arbetet en elegant utstyrsel. Till tack härför tillägnade Swedenborg sitt verk åt sin frikostige välgörare. Samma år som den produktive författaren utgaf dessa tre folianter, var han färdig med ett litet arbete om “Det oändliga och skapelsens yttersta orsak samt om samfärdseln mellan själen och kroppen“, ett försök att på mekanisk väg för de yttre sinnena bevisa Guds existens och själens odödlighet. Detta metafysiska arbete, där Swedenborg äfven röjer sin stora, af en senare tid mycket beundrade kännedom om hjärnan, visar honom i ett filosofiskt öfvergångsstadium, hvilket så småningom leder honom till hans religiösa författareskap.
År 1735 dog Jesper Swedberg och enligt en uppgift skulle han ha efterlämnat en ansenlig förmögenhet, af hvilken en del kom på Swedenborgs lott. Ett år efteråt begärde och erhöll denne tjänstledighet för en ny utrikes resa, hvarvid han afstod halfva lönen åt en vi-
