Hoppa till innehållet

Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

skola aldrig yppas. Bewara mig widare, Herre, för de anfall som hota mitt lif. Okänd.



Bref til en Läkare.

Min Herre!

Om affecternas Cur också hör til Eder wettenskap, så wil jag berätta Eder: Ja är kär! men ock! jag älskar olyckligt. Min grymma bringar mig inom kort tid i Grafwen, om intet J min wän skynden at rädda mig. Jag kallar min intet annat än den olyckligt döende Aminto.


Swar.

Min Herr Aminto.

J måste skingra Edra tankar och beflita Er om andra ämnen at tänka på än Eder kärlek; ty jag kan wäl tro Er, at det icke är någon lätt död, at dö för en grym. I stället för at J nu intet kännen annat än kärlek, så intagen 15 gran kåda af Jalappa. Den wärkar häftigt och går mycket magref. Min J skolen ock derunder förgäta Eder grymma, och all werldens lust skall synas Eder som et intet.



Något om Inbildningskraftens wärkan på Mänskliga kroppen.

Den torde kunna kallas en moder för minnet och upfinnings-kraften. Den är en, sinnenas