War öm om Dina ord, håll löfte oförkränt,
Men lofwa heller ej dit hjerta obetänkt.
War aldrig enwis i din mening ar förswara;
Gif andra gjärna rätt, låt hwar en sig förklara:
Gif akt på alt som sägs, förhäfs ej af ditt wett;
Gif ej för säkert ut, hwad du ej sjelfwer sett.
War wänlig, umgängsam och höflig emot alla,
Men mäst emot din wän, som dig af hjertat kalla
För sin utwalda wän, och tänkte säkert bli
Om du har hållit an, å warit för andra fri.
När gallan jäsa will, Den straxt förståndigt swala,
Och altid på ens bak blott til det bästa tala.
Lef ärbart och fly fehl, men är du därtil böjd
Bed Gud bewara dig och war så dermed nöjd.
Hwad som jag dig förtror, hålt heligt hos dig inne
Lät nedrig afund ej få insteg i dit sinne.
Förakta andras agg bär sjelf ej hemligt hat
Och wårda dig ej sen, om folkets tal och prat.
I wänskap som i alt, wis aldrig egennytta
Lät icke smärre fehl, din wän ur hjertat flytta,
War ödmjuk emot den, men wis dig aldrig twär;
Undwik all rättegång så framt du will må wäl.
Du må hafwa hwad tankar du wil om min person, det qwittar mig lika, men oryggligt och utan flärd, älskar jag dig til min lefnads förändring. Dock för den första wänskapen som du bewiste mig, wilket jag trodde skulle äga bestånd och stå fast som et hälleberg. Men för din flärd, hatar jag ej din person, men wäl din synd, hwilken ock är inför Gud förhatlig och stygg.
P. S. Jag önska Dig af hjertat alt godt, både nu och under hela din lifstid, det gör den som har, får, fått kallas din wän. C. F. T.
N:o 28 utgifwes Lördagen d. 12 Julii kl. 4. e. m.
Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegrens Enka.
