Min Sinnes-kraft mitt wäsen styr.
At mitt och andras wälstånd öka.
Från yrselns Fält, der Löjen spöka
Och Epicurens tjäll jag flyr.
När Bachi hjältar ifrigt kämpa
För äran af et dugtigt rus
Och wisa oss til öpna krus,
At lifwets twång och olust dämpa:
Jag önskar, at med wett och lämpa
Gå säkra steg til nöjets hus.
Hwad Sällhet är: Hwem kan det fråga?
Den är ej Sinnlighetens blott;
Nej den är hela männskans lott,
Som skapas af dess själs förmåga.
Ach! låt oss alt för dygden wåga:
Och rågas skall wårt Sällhets mått.
De råd, dem alla Kloka följer
Må, Yngling! följas ock af Dig
Hur farlig, ryslig lifwets stig,
Der rosen ofta törnet döljer.
Den olycks-flod, som kring dig sköljer
I själens lugn förlorar sig.
Hwem ser du der på krycka luta
Så blek så darrande och matt?
Ach jo! se här den bistra natt,
Der winets wänner lifwet sluta.
Som ung ju mindre du kan njuta,
Ju större blir den ålders skatt.
Ach! usel om du äran byter
Mot glasets glans och drufwans must;
Ty det är människans ofärd just,
At hon sin kraft med wällust bryter.
Mins, at om eld i själen tryter
Straxt, slåcknar Sällhet, Lif och Lust.
Man har igenomläst något om Caffee i
Linköping wecko-Tidn. N:o 28.
Författaren til detta artiga stycke, betraktad i sin
nedlåtenhet, förtjenar werkeligen det sköna
Könets beröm. Upoffra åt Edra täcka alt
hwad Ni behagar, äfwen en kopp Caffee
ibland, om Ni har tilgång därpå, wi skola ej
missunna Er denna förnöjelse. — Tillåt oss blott
at anföra några ord af Edra qwicka ideer:
De sagtmodige skola besitta jorden. Månne
Ni M. H. och Edra Sköna då blifwa denna
wår jords besittare? Wi twifle werkeligen
både på deras och Er sagtmodighet, emedan
man torde blifwa warse så många bjelkar i
deras ögon, som ofullkomligheter uti Er
critiska afhandling.
Här gräfs i jorden ned, den sjelf i jorden gräfde,
Och rörde mullen om då han i werlden lefde.
Den aldrig någon mask i jorden unt sitt bo;
Hos dem nu söker sjelf sin hwila och sin ro.
Men som han dem så grymt har sökt at ta af daga,
Så wilja de igen nu honom söndergnaga;
Lär då häraf, at du ej för nå’n mask emot,
Ty du omsider får wist derför göra bot.
