Utan att göra sig det klart, förakta de den man, som tigger sig till dess gunst. Huru ofta hafva de icke i sitt stilla sinne ropat idiot efter den man, som lät sig skrämma af de dygdiga fästningsvärk, med hvilka de omgifva sig, endast emedan de sätta värde på att blifva tagna med väpnad hand?
Jag behöfde icke gå så strängt till väga mot Maria. Jag visste, att hon en dag af sig själf skulle söka min famn som den plats, där hon helt naturligt hade sitt hem. Jag visste det af det undvikande sätt, hvarpå hon mötte min blick och min handtryckning. Jag visste det, när jag första dagen utan att hon hade hört eller sett mig — stod bakom henne och en skälfning skakade hela hennes kropp ned genom ryggen och ut i hennes långa nervösa fingrar.
Denna framfusiga landsknekt-strategi behöfdes icke med Maria. Och det blommiga lifvet gjorde mig vek om hjärtat. Jag önskade icke ens, att hon snart skulle blifva min. Som en trädgårdsmästare gläder sig öfver att dag för dag se en sällsynt blomma utveckla
