Sida:Martina von Schwerin - Snillenas förtrogna.djvu/11

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


icke trettioårig, hofstallmästare hos änkedrottningen och ceremonimästare vid kgl. maj:ts orden. Under 1790-talet sändes han med på tre beskickningar till Ryssland; bl. a. åtföljde han Gustaf IV och hertig Karl på den misslyckade färden 1796. Vid det ryska hofvet var den elegante kavaljeren mycket väl sedd; härom vittna ännu åtskilliga gåfvor, bland annat ett porträtt af kejsarinnan Katharina själf. Nu vid 1800-talets början var det tid för baron v. Schwerin att göra ett förmånligt parti; och så kom han — sannolikt genom sin morbror Lagerbring, som ju ägde försänkningar på västkusten — att kasta sina blickar på direktören Törngrens efterlämnade dotter, som var arftagerska och lofvade bli förtjusande. Fru Törngren på Råda blef starkt intagen af den trettioårige hofstallmästaren; förlofning ingicks redan på hösten 1802, och två år senare, den 16 oktober 1804, stod Martina Törngren brud på Råda.

Hon var då ännu snart sagdt ett barn, blott 15 34 år gammal, och hennes första bref till modern äro barnsligt rörande. Andra dagen sedan hon efter bröllopet lämnat fädernehemmet skref hon från en gästgifvaregård till modern och tackade för all ömhet nu senast röjd i den medskickade präktiga matsäcken, och hon tillägger: "Mina tankar har beständigt varit på Råda, i synnerhet i går, när vi skulle äta middag, saknade jag min goda mamma så faseligt att jag började gråta och kunde ej äta en bit." Det nygifta paret bosatte sig i Stockholm. Här infördes den unga friherrinnan genom sin man i den bästa societet. Så hos grefve Ugglas, som långa tider bodde på Stäket vid Mälaren; där knöt hon en varm vänskap med dottern Charlotte, som 1807 förmäldes med friherre G. F. Åkerhielm, och där blef hon sedermera också väninna med sonhustrun Therese, f. v. Stedingk. Ett intimt umgänge blef naturligtvis statssekreteraren Lagerbring och hans fru, som tidvis bodde utanför Stockholm på sin landtgård Vendelsjö i Södertörn. Där var det dock en allvarligare och enklare ton än hos Ugglas‘; den unga friherrinnan Martina skrifver i juni 1805 till sin man från Stäket att här härskade en frikostighet och en rundlighet som starkt afvek från de hushållsamma lefnadsvanorna på Vendelsjö. Men hon lärde vörda de båda ensamma gamla och att hos Lagerbring värdera det "resonnerande lugnet" och hos hans fru den okonstlade vänligheten, som gjorde det lätt för yngre att trifvas i hennes sällskap. Mot Lagerbrings visade också Schwerins en tacksam tillgifvenhet, och Martinas man lär hafva medverkat till att hans morbror, som ju ansågs vara en af Gustaf IV Adolfs närmaste, äfven efter dennes afsättning af den nya regeringen blef uppmärksammad och använd.

En trofast vän ägde familjen också i den gamle gustavianen friherre (sedan grefve) Claes Fleming, som längre fram korresponderade med friherrinnan Martina och i sina bref till henne kåserar på ett älskvärdt, stundom humoristiskt sätt. Med statsmannen (grefve) Lars v. Engeström, som snart blef ledare för Sveriges utrikespolitik, räknade Schwerin en aflägsen frändskap. Och likaså med (grefve) Mathias Rosenblad, hvars syster Fredrika var gift med Schwerins äldste bror. Vidare umgicks man med familjerna Brahe, Piper, Adlercreutz, Munck, Carl Mörner m. fl. Öfverståthållaren Mörners svåger