Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/182

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Sjunde kapitlet.


Menniskoracerna.


Specifika karakterers beskaffenhet och värde. — Tillämpning på menniskoracerna. — Skäl för och mot att uppställa de så kallade menniskoracerna som skilda arter. — Underarter. — Monogenister och polygenister. — Konvergens i karakter. — Talrika öfverensstämmelser till kropp och själ mellan de mest olika menniskoracerna. — Menniskans tillstånd, då hon först utbredde sig öfver jorden. — Hvarje race härstammar icke från ett särskildt par. — Racers utdöende. — Racers uppkomst. — Verkningar af korsning. — Det ringa inflytandet af lefnadsförhållandenas direkta inverkan. — Ringa eller intet inflytande af det naturliga urvalet. — Könsurval.


Det är icke min afsigt att här beskrifva de särskilda så kallade menniskoracerna, utan att undersöka, hvilket värde olikheterna dem emellan hafva ur klassifikatorisk synpunkt, och huru de hafva uppstått. Vid bestämmandet af, huruvida två eller flere beslägtade former böra uppställas som arter eller varieteter, ledas naturforskarne i praktiskt hänseende af följande grunder: nämligen summan af olikheten dem emellan, och om sådana skilnader hänföra sig till få eller många strukturförhållanden, samt om de äro i fysiologiskt hänseende af vigt, men ännu mera om de äro konstanta. Karakterens beständighet är det, som förnämligast värderas och eftersökes af naturforskare. När helst det kan visas eller göras sannolikt, att de ifrågavarande formerna hafva förblifvit skilda under en lång tidrymd, blir detta ett mycket vigtigt skäl för att behandla dem som arter. Äfven en ringa grad af ofruktsamhet mellan två former, då de först korsas, eller hos deras afkomma betraktas allmänt som ett afgörande vitnesbörd för deras specifika skilnad, och deras fortfarande uthållighet inom samma område utan att sammanblandas antages vanligen som tillräckligt bevis antingen för en viss grad af ömsesidig ofruktsamhet eller, då det är fråga om djur, för något slags motvilja mot ömsesidig parning.