utvecklade sekundära könsolikheter, och jag kan icke finna någon uppgift om, att någon enda art lefver i polygami, med undantag kanske af vanliga råttan, hvars hanar enligt några råttfångares försäkran lefva tillsammans med flere honor.
Södra Afrikas lejon lefver, som jag erfar af Sir Andrew Smith, någon gång med en enda hona, men vanligen med flere än en, och det anträffades i ett fall med så många som fem honor, så att det lefver i månggifte. Det är, så vidt som jag kan upptäcka, den enda polygamisten inom de på land lefvande Carnivora’s grupp, och det ensamt visar väl markerade könskarakterer. Om vi emellertid vända oss till de i hafvet lefvande Carnivora, så är förhållandet mycket olika, ty många arter af skälar visa, som vi nedanför skola se, ovanliga könskarakterer och äro i hög grad polygama. Så eger alltid hanen af sjöelefanten i Södra Oceanen, enligt Péron, åtskilliga honor, och Forster’s sjölejon säges vara omgifvet af tjugo till trettio honor. I norden åtföljes hanen af Steller’s sjöbjörn äfvenledes af ett större antal honor.
Hvad foglarne beträffar, äro många arter, hvilkas kön betydligt skilja sig från hvarandra, med säkerhet monogama. I Stora Britannien se vi väl utmärkta könsskilnader hos t. ex. gräsanden, hvilken parar sig med en enda hona, hos den vanliga koltrasten och hos domherren, hvilken säges para sig för hela lifvet. Så är förhållandet äfven med Södra Amerikas Cotingidæ och en mängd andra foglar, enligt hvad hr Wallace meddelar mig. Inom åtskilliga grupper har jag icke varit i stånd att finna, om arterna äro polygama eller icke. Lesson säger, att paradisfoglarne, hvilka äro så utmärkta för sina könsolikheter, lefva i polygami, men hr Wallace betviflar, att han hade tillräckliga bevis för sitt påstående. Hr Salvin underrättar mig, att han har blifvit föranledd att tro, det honingsfoglar äro polygama. Hanen af Vidua, hvilken är märkvärdig för sina stjertpennor, synes helt säkert lefva i polygami[1]. Hr Jenner Weir och andra hafva försäkrat mig, att icke sällan tre starar besöka samma näste; men om detta är ett fall af polygami eller polyandri, har icke blifvit afgjordt.
Hönsfoglarne visa nästan lika tydligt utmärkta könsskilnader som paradisfoglar och honingsfoglar, och många arter lefva, som man väl vet, i polygami; andra äro strängt monogama. Hvilken
- ↑ The Ibis, vol. III, 1861, sid. 133, om Chera progne. Se likaledes angående Vidua axillaris vol. II, 1860, sid 211. Om tjäderns och stora trappens polygami se L. Lloyd, Game Birds of Sweden, 1867, sid. 19 och 182. Montagu och Selby tala om orren som polygam och moripan som monogam.
