Hoppa till innehållet

Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/231

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
209
förärfning i motsvarande lefnadsperioder.

återuppträda i samma ålder och på samma sätt hos afkomman. Om å andra sidan en ny karakter uppträder vid könsmognaden eller också vid hög ålder, tenderar den att återuppträda hos afkomman i samma framskridna ålder. Då afvikelser från denna regel förekomma, visa sig de öfverflyttade karaktererna mycket oftare före än efter motsvarande ålder. Som jag med tillräcklig utförlighet har afhandlat detta ämne i ett annat verk,[1] skall jag här endast anföra två eller tre exempel för att återkalla saken i läsarens minne. Hos åtskilliga hönsracer skilja sig kycklingarne, medan de äro dunklädda, i sin första verkliga och i sin fullt utbildade fjäderdrägt, betydligt från hvarandra liksom äfven från sin gemensamma stamform, Gallus bankiva, och dessa karakterer öfverflyttas troget i motsvarande lifsperiod af hvarje race till dess afkomlingar. Kycklingarne af den brokiga Hamburg-racen t. ex. hafva i sin dundrägt några få mörka fläckar på hufvudet och bålen, men icke några långsgående streck, såsom förhållandet är med många andra racer; i sin första rigtiga fjäderdrägt äro de “skönt vattrade“, d. v. s. hvarje fjäder är på tvären tecknad med talrika mörka streck, men i deras andra drägt blifva alla fjädrarne brokiga eller i spetsen försedda med en mörk rund fläck.[2] Således hafva variationer uppträdt och gått i arf under tre skilda lefnadsperioder hos denna race. Dufvan uppvisar ett ännu anmärkningsvärdare fall, emedan den ursprungliga stamarten icke med tilltagande ålder undergår någon förändring i fjäderdrägten, undantagandes att bröstet vid könsmognaden blir mera prålande i regnbågens färger; dock finnes det racer, hvilka icke erhålla sina karakteristiska färger, förrän de hafva ruggat två, tre till fyra gånger, och dessa förändringar i fjäderdrägten öfvergå regelbundet i arf.


Förärfning under motsvarande årstider. — Hos djur, hvilka befinna sig i ett naturtillstånd, förekomma otaliga exempel på karakterer, som periodiskt uppträda under vissa årstider. Vi se detta på hjortens horn och de arktiska djurens pels, hvilken blir tät och hvit om vintern. En mängd foglar erhåller blott under häcktiden lysande färger och andra prydnader. Jag kan endast

  1. The Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. II, 1868, sid. 75. I det näst sista kapitlet är den ofvanför antydda provisoriska hypothesen om pangenesis fullständigt utvecklad.
  2. Dessa fakta äro framstälda på en stor hönsaflares, hr Teebay’s, auktoritet i Tegetmeyer’s Poultry Book, 1868, sid. 158. Se angående kycklingars af olika racer karakterer och om dufracer, hvarpå har syftats i ofvannämnda paragraf, Variation of Animals etc., vol. I, sid. 160 och 249, och vol. II, sid. 77.
Darwin.14