Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/561

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
223
fyrhändte.

hos Cercopithecus petaurista (fig. 75) är svart, polisongerna och hakskägget hvita, med en begränsad, rund, hvit, med korta hvita hår betäckt fläck på näsan, hvilket förlänar djuret ett nästan löjligt utseende. Semnopithecus frontatus har likaledes ett svartaktigt ansigte med långt, svart skägg och en stor, naken, till färgen blåhvit fläck på pannan. Ansigtet hos Macacus lasiotus är smutsigt köttfärgadt med en begränsad röd fläck på hvardera kinden. Cercocebus æthiops har ett sällsamt utseende med sitt svarta ansigte,

Fig. 71. Hufvud af Semnopithecus comatus.
Fig. 72. Hufvud af Cebus capucinus.
Fig. 73. Hufvud af Ateles marginatus.
Fig. 74. Hufvud af Cebus vellerosus.

sina hvita polisonger och halskrage, sitt kastaniebruna hufvud och en stor, naken, hvit fläck öfver hvardera ögonlocket. Hos ganska många arter äro hakskägget, polisongerna och hårkammarne rundt omkring ansigtet olika färgade med den öfriga delen af hufvudet och, då de äro olika, alltid ljusare,[1] ofta rent hvita, någon gång bjert gula eller rödaktiga. Hela ansigtet hos den sydamerikanska

  1. Jag har iakttagit denna omständighet i Zoological Gardens; talrika exempel kunna ses på de kolorerade plancherna i Geoffroy St. Hilaire’s och F. Cuvier’s Histoire Naturelle des Mammifères, tomen I, 1824.