föregångare under en ytterst aflägsen tid uppväckte hvarandras lågande passioner under ömsesidigt frieri och täflan.
Skönhetens inflytande vid bestämmandet af menniskornas
giftermål. — I det civiliserade tillståndet påverkas mannen i
betydande grad, men alldeles icke uteslutande, af det yttre utseendet, då
han väljer sin maka; vi hafva dock här förnämligast att skaffa
med urgamla tider, och vår enda utväg att bilda oss ett omdöme
härom är att studera de nu lefvande halfciviliserade och vilda
nationernas plägseder. Om det kan visas, att män af skilda racer
föredraga qvinnor, som ega vissa utmärkande kännetecken, eller,
omvändt, att qvinnorna föredraga vissa män, så hafva vi att
undersöka, om ett sådant val, fortsatt många generationer bortåt, skulle
utöfva någon märkbar inverkan på racen, antingen på det ena
eller på båda könen, hvilken sistnämnda omständighet beror på
den rådande förärfningsformen.
Det torde vara bäst att först med några detaljer visa, det vildar fästa den största vigt vid sitt personliga utseende.[1] Att de hafva passion för prydnader, är notoriskt, och en engelsk filosof går så långt, att han påstår, det kläder allra först tillverkades som prydnader och icke för värmens skull. “Huru fattig och ömklig menniskan än må vara, finner hon,“ såsom professor Waitz anmärker, “ett nöje i att pryda sig.“ De sydamerikanska nakna indianernas öfverdrift i att smycka sig visar sig derigenom, “att en storvuxen karl med svårighet genom två veckors arbete förtjenar tillräckligt att byta till sig den chica, som han behöfver för att måla sig röd“.[2] Europas forntida barbariska invånare under renperioden förde till sina hålor alla lysande eller egendomliga föremål, som de tillfälligtvis anträffade. För närvarande smycka vildarne sig med fjädrar, hals- och armband, örringar o. s. v.
- ↑ En fullständig och utmärkt redogörelse för det sätt, hvarpå vildar i verldens alla delar smycka sig, lemnas af den italienske resanden, professor Mantegazza i Rio de la Plata, Viaggi e Studi, 1867, sid. 525—545; alla de följande uppgifterna äro hemtade från hans verk, då inga andra hänvisningar äro lemnade. Se äfvenledes Waitz, Introduction to Anthropology, engelska öfversättningen, vol. I, 1863, sid. 275 och flerestädes. Lawrence meddelar också ganska fullständiga detaljer i sin Lectures on Physiology, 1822. Sedan detta kapitel hade blifvit skrifvet, har Sir J. Lubbock utgifvit sin Origin on Civilisation, 1870, hvari finnes ett intressant kapitel om ifrågavarande ämne, och ur hvilket (sid. 42, 48) jag har tagit några uppgifter om hårets och tändernas färgning och tändernas genomborrande hos vildar.
- ↑ Humboldt, Personal Narrative, engelska öfversättningen, vol. IV, sid. 515; om den uppfinningsförmåga, som lägges i dagen vid kroppens målande, sid. 522; om förändringen af vadens form, sid. 466.
