Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

MIDLOTHIANS HJÄRTA

erbjöd honom, för att tillägna sig en så stor andel av denna världens goda, som han möjligen kunde komma över, och det tycktes, som om han lyckats tämligen bra, ty hans yttre omständigheter blevo i följd av denna till dragelse betydligt förbättrade.

Såsom utgörande Monks livvakt, då denne i egenskap av republikens general bodde på det närbelägna slottet, inkvarterades det regemente, han tillhörde, i byn Dalkeith. Då generalen kort före konungadömets återställande anträdde sin marsch från Skottland, vilken åtgärd innebar så viktiga följder, omstöpte han sina trupper, och i synnerhet dem, som omedelbart omgåvo hans person, på det de uteslutande måtte bestå av sådana, som voro honom tillgivna. Vid detta tillfälle vägdes Bibel-Butler i vågskålen men befanns underhaltig. Man förmodade, att han ej kände någon håg för ett tåg, som torde blottställa den krigiska helgonskarans regering, samt att han ej ansåg det tillständigt för sitt samvete att förena sig med något parti, som möjligen till slut kunde komma att hylla Carl Stuart, ”den siste mannens” son, som Carl I vanvördigt kallades av independenterna både i dagligt tal och i deras mera utarbetade predikningar och orationer. Som tiderna ej tilläto att avdanka dylika oliktänkande, fick Stephen Butler blott en vänlig vink om att överlämna sin häst och mundering till en av Middletons gamla ryttare, som ägde ett medgörligt samvete av en militärisk prägel, vilket han nästan uteslutande tog till sitt rättesnöre, lämpande sig efter överstens och regementskommissariens. Som denna vink åtföljdes av en viss summa innestående sold, hade Stephen tillräcklig världslig klokhet att antaga förslaget och såg med stor likgiltighet sin gamla trupp avtåga till Coldstream på dess marsch söder ut, för att upprätta Englands vacklande styrelse på en ny grundval.

Denne för detta ryttares gördel var, för att begagna Horatii uttryck, tillräckligt tung att köpa en koja och ett åkerfält, som ännu äro kända under namn av Beersheba och lågo ungefär en skotsk mil från Dalkeith. Där bosatte Stephen sig jämte en ung följeslagerska genom

89