Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

WALTER SCOTT

läge för en dylik byggnad, ty ehuru beläget strax invid en idog och folkrik huvudstad, ligger kapellet bland de skrovliga och obanade klipporna liksom i en öken, där stadens sorl kunde blanda sig med munkarnas böner, utan att väcka något större världsligt deltagande, än om det varit bruset av en avlägsen ocean. Nedanför den brant, varpå dessa ruiner ännu äro synliga, utvisades och kanske utvisas ännu det ställe, där den redan förut av oss omnämnde boven Nicol Muschat slutade en lång följd av grymheter mot sin olyckliga hustru genom att mörda henne på det mest barbariska sätt. Den avsky, varmed mannens brott betraktades, utsträcktes även till stället, där det blivit begånget, vilket utmärktes genom en liten cairn eller stenhög, som bildats av de stenar, vilka varje tillfälligtvis förbivandrande person ditkastat för att uttrycka sin fasa och, som det vill synas, i enlighet med den forna brittiska förbannelsen: ”måtte du få en cairn till din gravplats!”

Då vår hjältinna nalkades detta olycksbådande och vanhelgade ställe, stannade hon och såg uppåt månen, som nu fullt uppstigit i nordost och spred ett klarare sken än under hennes vandring dit. Sedan hon ett ögonblick betraktat planeten, vände hon långsamt och bävande sitt huvud mot stenhögen, varifrån hon först bortvänt det. I början fann hon sig sviken i sin förväntan. Ingenting syntes till vid det lilla kumlet, som lyste grått i månskenet. En mängd förvirrade föreställningar bestormade hennes själ. Hade brevskrivaren bedragit henne och brutit sitt avtal? Hade han fördröjt sig utöver den bestämda tiden? Eller hade någon sällsam ödets skickelse hindrat honom från att infinna sig? Eller var han, såsom hennes hemliga farhågor tillviskade henne, en ond ande, som blott hade för avsikt att gäcka henne med falska förhoppningar och, enligt vad hon hört om dessa kringirrande avgrundsandars natur, förorsaka henne onödig möda och skrämsel? Eller ärnade han tillintetgöra henne med fasan av sitt plötsliga uppträdande, då hon kommit nära intill mötesplatsen? Dessa ängslande betraktelser avhöllo henne

188