MIDLOTHIANS HJÄRTA
FYRTIOTREDJE KAPITLET.
“Jag kommer, sad han, du, mitt liv,
min högsta fröjd, mitt väna viv!
Din far, din släkt, du lämnar dem;
din blir min far, ditt blir mitt hem.
Logan.
Jeanies och Butlers möte under omständigheter, som lovade att med framgång kröna en så länge prövad kärlek, var mera rörande genom den okonstlade uppriktigheten än den ovanliga häftigheten av deras känslor. David Deans, vars praktik ibland avvek litet från hans teori, skrämde dem i början genom att meddela dem, att flera av de förföljda predikanterna och troskämparna från hans yngre dagar hyllat den åsikt, att äktenskapet, ehuru aktningsvärt till följd av Skriftens bud, likväl vore ett stånd, som alltför obetänksamt eftertraktades av bekännare och i synnerhet unga präster, vilkas hela diktan och traktan, såsom han påstod, ibland endast ginge ut på gäll, löneförmåner och hustru, vilket ofta förorsakat en alltför stor benägenhet att ge efter för tidens allmänna avfall. Han sökte även göra dem uppmärksamma på, att förhastade giftermål varit mången from lärares bane, att den klentrogna hustrun ofta förvänt Skriften och förlett den troende mannen, att den ryktbare Donald Cargill, då han under förföljelsetiden dolde sig i Leeskogen i Lanarkshire och därunder på enträgen begäran vigde Robert Marshal av Starry-Shaw, yttrat sig sålunda: — Vad har förlett Robert att gifta sig med denna kvinna? Hennes onda skall besegra hans goda, han skall ej längre vandra den rätta vägen, hans lyckosamma dagar äro förbi. Och till denna profetias sorgliga fullbordan sade David sig själv hava varit ett levande vittne. Ty Robert Marshal lät av den lede fienden locka sig till nesliga eftergifter, återkom så hem, lyssnade
