Sida:Min son på galejan.pdf/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

25

Le Destin l’a formé pour regner parmi vous:
Notre art ne peut ici, que fixer son image.

Desse versar sattes under hans bröstbild.

Jag måste tillstå att Fransoserna hafwa snälla målare. Nu nyss såg jag i ett privat hus en gammal torgruka pä wäggen, så naturlig gäspande, att det war mig omöjligt se henne, utan att gäspa med. Likså en Bouffon aftagen i en så löjelig ställning, och med så tokiga grimacer, att jag wågar påstå, det en Cato sjelf ej skulle kunna hålla sig från skratt wid påseendet.

Bland det, som besynnerligen förtjenar en resandes uppmärksamhet omkring Paris, är den ståtliga wattuledningen, Arceuil, som liknar de gamle Romares bästa mästerstycke i det slaget. De Brosse har byggt den samma, wid början af det förflutna tidehwarfwet, på Marie de Medecis befallning. Den har 200 Toises i längden och 12 i höjden, der den är som högst, och genom 20 Arcader förer den till Paris ett klart och sundt watten. Rapin skref verser häröfwer, som gifwa någorlunda begrepp härom:

Admirandi operis moles præcelsa, superbos,
Pariete perpetuo, sublime assurgit in arcus
Suspensisque fluunt grandi sub fornice fluctus
Qui cursu late excisos, labuntur eodem
Per montes, ac per substructas aggere valles;
Nam paries quadro jungit divortis saxo,
Per quem magnatum cursum frenavit aquarum
Regina et totam fontes divisit in urbem.

Horat. L. III.

Bredewid ses ännu lemningar af en gammal hög aqueduc, hwilken förmenes wara byggd under