52
oblyga budbärerskan en sedel på 20 Pund, med löfte att sörja för moder och barn, så framt hon kunde uppte pålitliga bewis, att saken förhölle sig så, som hon föregaf.
Hwilken ädelmodighet, att offentligen för en hel werld fägna sig öfwer slägtskapen med en i wårt stränga Swerige såkallad Horunge!
Engelsmännens urgamla och wällofliga mode att
hänga sig, är wäl ännu ej alldeles afskaffadt; men
tyckes till en del gifwit plats ät ett annat, ej
mindre Engelskt, som är att taga afsked af sine
anhöriga och sedan kasta sig i Themsen. Deras
melankoliska strongbier och swårsmälta beef werkar kanske
allramest en sådan heroism. Hwar morgon jag
läser deras dagpapper, finner jag sådana ohyggliga
hjelteprof, dock utan synnerlig anspäring at
härma dem.
Carl XII:s Porträt säljes här bland andra
målningar. Det är mig en öfwermåttan fägnesam syn,
att se denne Hjelte med en hotande uppsyn och
sina kommissstöflor stå och stödja sin arm på en
gruflig plit, midt ibland detta tidehwarfwets wäl
friserade Monarker. Det förekommer mig liksom jag
skulle se Voltaires amourer omkring en wäldig
Herkules leka med hans runpåk och darra.
Jakobiterne härute toasta ännu till Swenska Hjeltens
åminnelse, medan de Hannoverske med bäfwande
tunga kalla Honom Madman. Hela det
Akademiska Oxford är i synnerhet hans wänner; hwarföre
ock Hofwet aldrig welat derifrån hämta Informa-
