matvaror i ganska lågt pris. Constantia, där förmodligen pressas de ljuvligaste viner på världsrunden, reste vi tätt förbi. Dess läge vid foten av en lång bergsås, som skyddar planteringen för ostliga vindar, tillika med själva jordmånens beskaffenhet, lära vara orsaken att denna vinväxten ej fortkommer på andra ställen, ty man har försökt att utvidga den annorstädes, men fruktlöst.
Mot aftonen anlände vi i bayen till kommendör Kirsts hus, varest vi funno våre kvarlämnade kamerater i full dans med de därvarande flickor, såsom i nästa kapitel skall förmälas.
KAP. IX
Spelmanni gnidite gigis.
Holla! Bröder! Så tappert ni bruka fotabjället! Stampningen tordönar halva milen ifrån er. Ni hade så när inbillat mig, att själva gråbergen dansade, ty jag hörde dem hålla samma takt som ni. — Låt mig se edra nymfer, så skall jag säga er min tanka om dem.
Är detta kommendörens dotter Gessie? Hon är en läcker unge, rosig som morgonrodnan, eldig och fri. Se bara, när hon ler, huru skalken lyser tillika ur ögonen och ur ett par små aller sötaste hål på kindbenen. — Men fy! Nu storskrattar hon. Det kläder henne intet. Hela det lilla köttbelätet skakas därutav så erbarmligen, att ni känner gungningen ända ned i tiljan, som hon står uppå. — Hennes ansikte bildar vällusten för mig men äger ej det höga och förnäma, som kan befalla en åskådares vördnad. Alltså räknar jag henne bland de skönheter, som bättre kunna vinna ett hjärta än behålla't. Dansmästarn skulle dessutom ha skam, som icke satt hennes underreda i bättre skick, ty ni märker ju, att hon går som en gås med inböjda tår. Icke heller äro alla hennes manerer artiga. — Nå, nå, mine herrar, stickna inte! Jag säger bara min mening. Ni må gärna kalla henne gudinna, om ni lyster.
103
