Hoppa till innehållet

Sida:Min son på galejan 1960.djvu/155

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

FORTSÄTTNING AV FJÄRDE FINSKA TÅGET




KAP. VIII

Impiger extremos currit mercator ad Indos. Horat.

Wampo, européernas ankarplats, ligger ungefär halvannan svensk mil ifrå Kanton och har på sidan en liten stad utav samma namn. Vi funno här för oss skeppet Prins Gustav, tillika med tretton andra, och efter oss kommo ännu nio stycken, så att europeiska skeppen voro inalles 24 detta året, nämligen 13 engelska, 5 holländska, 2 franska, 2 danska, och våra tvenne, utom ett portugisiskt, som låg i Macao.

Vid vår ankomst hälsade vi dessa med 8 skott och blevo besvarade av dem alla huller om buller, vilket förorsakade ett angenämt åskande hela nejden omkring. Ett skepp i sin krutrök är bland de täckaste prospekter jag sett, synnerligen i vackert väder, då röken utvidgar sig småningom i runda, stigande virvlar och lämnar det liksom simmande i moln. Om några mänskohuvuden dansat tillika, skulle jag trott mig vara mitt i en sjöträffning, ty på knallande, skrikande och fäktande fattades här intet, alldenstund de kinesiska sampanerna, vilka hundradetals krängde kring skeppen, med bävande rop och brådska packade sig undan i risåkrarna.

Utsikten av så många stora och välbemannade skepp är rätt högvördig. Européerna, som hemma så gärna hårluggas med varann, leva här allesammans såsom landsmän och tävla om att hedra sig inbördes. Detta förtjänar en lovsång, om jag kommer ut därmed. Försökom!


153