Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
106
KVINNOPSYKOLOGI OCH KVINNLIG LOGIK

anlag och som följd därav även fortplantandet och tillväxten av de ifrågavarande anlagen.

Ärvtlighet och urval räcka dock på långt när icke till för att förklara vad som — oaktat alla förutsättningar — alltid blir ett under, snillets genesis. Denna kräver att hela folkets tankar, känslor och strävanden gå i en viss riktning. Saven har stigit i stam och grenar, innan den slår ut i blom och frukt: tidens längtan, folkets livsbehov har sträckt sig mot det stora snillet, innan det födes. »Vi vänta oss icke en Eldslands-Darwin, eller en Eskimå-Dante.» Ur profetismen och messiashoppet föddes Kristus; ur Hellas’ hjältetid dess dramaturger. Sålunda är det som varje stor ande i djupaste mening blir ett barn av sin tid och sitt folk. Det är detta, Renan menar, när han säger att det behöves minst en miljon människor för att frambringa ett snille — så som det behöves en miljon rosor för att frampressa en droppe rosenolja!

Det är ur denna synpunkt, man kan vänta sig mycket av kvinnans allsidigare utveckling. Men endast i samband med nya sociala förhållanden och nya uppfostringsmetoder.[1]

Att kvinnofrigörelsen tills vidare skulle ha lyckats stegra vare sig den manliga och kvinnliga snillenivån vore orimligt att vänta. All evolution går långsamt och dessutom ha tidsförhållandena särskilt missgynnat uppkomsten av snillen. Det orofulla sökandet efter nya livsvärden, en ny tro, nya livsmotiv, nya kulturplaner; den allt hetsigare kampen för brödet; det oerhört jäktande skolsystemet — allt detta, som hindrar en hel tillägnelse av natur och böcker liksom ett stilla, innerligt begrundande, ett djupt inlevande i livsintrycken — bereder även dåliga villkor för snillets framträdande. Storm under fruktblomningen gör, som vi veta, skörden ringa.

  1. Se den sammanfattning av A. R. Wallaces uttalanden i ämnet, som jag gjort i Individualism och Socialism (n:r 55 av föreningen Verdandis småskrifter).