Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/184

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
178
KVINNOPSYKOLOGI OCH KVINNLIG LOGIK

S:t Hieronymus skrev ej mindre än femtio av sina teologiska brev, blev ingen en »kyrkomoder». Alla de namngivna eller i allmänhet nämnda kvinnor, som under antiken, medeltiden, renässansen och nyare tiden framträtt inom konsten, stå ofta i samband med ett manligt namn — t. ex. Steinbach, van Eyck — och faderns eller broderns eller mästarens rykte höjer dotterns, systerns och lärjungens. Kvinnan har ofta verkat med förtjusande finhet och behag men i samma riktning som de manliga snillen, av vilka hon hämtat sin undervisning och ingivelse. Att förhärliga var hennes styrka och hennes storhet. Hon är hjältedyrkare till sin religion — och i sin religion. När Kristina da Pizzano fick i uppdrag att skriva Karl V:s av Frankrike historia, blev hennes verk en av fin och varm förståelse genomandad panegyrik och detta är typiskt. Varje kvinnligt arbete av samma slag — essay eller kritik, historia eller memoarer — får i regeln genom entusiasmen sitt rikaste värde. Ja, denna är det specifikt kvinnliga värdet inom kulturen, när kvinnan ej frambringar något, endast där sätter in sitt snabbt vibrerande, med konstnärens temperament besläktade väsen, detta som är det barnalika i hennes natur. Detta »barnalika», varmed Laura Marholm på ett annat ställe kännetecknat kvinnlighetens urgrund, torde vara ett mer lättfattligt ord än det »vilda». Detta barn- och konstnärsdrag gör kvinnan så snabbt mottaglig för de finaste nyanser, ger henne ett starkt behov av färg och glans över tillvaron, gör att hon av sina impulser ledes rätt på ett säkrare sätt än mannen. Det ger henne något av konstnärens och barnets makt att leva i nuet. Men då kan hon heller icke äga mannens starka koncentration vid de andliga uppgifter, som kräva en sådan. En kvinna ruvar icke ett helt liv på en tanke, en upptäckt. Inom vetenskap, politik, filosofi och liknande ämnen ser hon däremot ofta snabbt, anar djupt, känner häftigt, iakttager fint och mångsidigt. Hon är framför allt sympatisk i hela sitt intellektuella liv. Hon blir så, enligt