Hoppa till innehållet

Sida:Mysteriet i öknen 1915.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

16

versationens dämpade surr, som hade avbrutits vid hans ankomst, började på nytt.

»Jag litar på att ni, mr Stephens, ger mig fullständiga upplysningar on Abusir», sade miss Sadie Adams. »Jag vill gärna veta vad det är jag ser på, just då jag ser på det, men inte få veta det först sex timmar efteråt i min hytt.»

»Jag tror aldrig att jag kan få reda på det», sade hennes tant. »Då jag lyckligt och väl är hemma vid Commonwealth Avenue igen, får jag tid att läsa om alltihop, och då tror jag nog att jag skall börja bli förtjust och längta att få komma tillbaka hit igen. Men det är i alla fall rysligt snällt av er, mr Stephens, att ni vill försöka ge oss några upplysningar.»

»Jag trodde, att ni skulle vilja ha noggranna upplysningar, och därför har jag satt upp en liten översikt av ämmet», sade Stephens och räckte miss Sadie en bit papper.

Hon såg på det vid däckslampans sken och brast i hjärtligt skratt.

»In Abusir», läste hon. »Vad i all världen menar ni med in, mr Stephens? Det stod 'in Ramses II' på det papper ni senast gav mig.»

»Det är en vana jag lagt mig till med, miss Sadie», sade Stephens; »juristerna bruka så, när de sätta upp ett memo.»

»Sätta upp — vad för slag?»

»Ett memo — ett memorandum, förstår ni. Vi skriva då på in, det vill säga: innehåller det och det, den sak det är fråga om.»

»Det är väl ett bra och praktiskt sätt, kan jag förstå», sade miss Sadie, »men nog tar det sig lustigt ut, då det är fråga om naturscenerier eller döda egyptiska kungar. In Cheops låter det inte komiskt?»

»Nej, det kan jag inte säga», sade Stephens.

»Jag undrar, om det är sant, att engelsmännen ha min-