År 1275 skänker lagmannen i Nerike Philip Thyrnersson sin egendom Glanshammar till klostret.
År 1276 erhåller klostret af Wichlog Nilsson hans egendom Atalstum (Attersta) med der varande qvarnar, hvilket testamente ytterligare stadfästes 1279.
År 1279 utfärdar Magnus Ladulås från Örebro sin bekräftelse på en Fru Christinas gåfva af Unastad och Hög till Riseberga.
År 1280 får klostret af konungens broder Bengt emottaga Egby (Ybby) i Viby socken, som tillhört Bystads kyrka i Östergötland; hvilken i vederlag skulle erhålla något annat hemman.
År 1281 skänka Birger Håkansson och hans hustru Högalunda till nunnorna i Riseberga.
År 1290 utfärdar i. lagmannen öfver Vestergötland Algot Bryniulfsson ett gåfvobref till klostret på jord i Apunda i Östergötland.
År 1300 intygar Verikes lagman Sune, att han enligt vederbörandes samtycke hade till Riseberga kloster, med fröken Cecilia, Werner Brunkes dotter, gifvit Alma gård samt 40 mark penningar.
År 1307 utfärda hertigarne Erik och Valdemar ett öppet gåfvobref på Ekeby gård till Riseberga kloster.
År 1309 testamenterar Ingrid Andersdotter till klostret gården Moa och sin andel i Honastum, för sina egna, sin broder Folkes och sin son Carls synder.
År 1315 gifver Hunger Birgerssons enka Ingrid sina gods i Djupadal i Vestergötland med sin dotter Birgitta till Riseberga kloster.
År 1318, då hertigarne Erik och Valdemar i Nyköpings fängelsetorn upprätta sitt testamente, skänka de nunnorna i Riseberga 100 mark penningar.
År 1318 testamenterar Östgöta-lagmannen Bengts dotter Ragnborg sina gårdar i Svanshals till klostret, med villkor, att tvenne själamessor i hvar vecka, en för hennes förfäder och en för henne sjelf, ständigt skola hållas.
