158
Vi vilja nu kasta en blick på de olika Altarkärlen. Gustaf I började med att, för det allmännas behof, lägga beslag på kyrkornas silfver och redbarheter. Vi hafva nämnt om klockskatten 1531, och att med densamma en silfver- och penningeskatt utgick af det då fanns i “kyrkones kistor”. Men redan förut, eller 1523, hade af kyrkorna en silfverskatt blifvit upptagen till krigsfolkets aflöning och Lybecks fordran; visserligen endast som lån, som det hette, men hvilket lån aldrig återbetaltes. År 1539 utnämnde konungen en utlänning, Georg Norman, till superintendent öfver rikets biskopar och presterskap, hvilken skulle visitera allestädes, af- och tillsätta kyrkoherdar m. m. Ehuru sådant icke i fullmakten finnes föreskrifvet, så framstår dock tydligt af ett konungens qvitto till Norman af d. 23 Febr. 1541, att ett icke oviktigt ändamål med den senares visitationsresor varit att “ransaka” i kyrkornas gömmor, samt uttaga och till konungen öfverlemna det guld, silfver och klenodier, som han och hans följeslagare, biskop Henrik i Vesterås, der och hvar kunde påträffa och som öfverflödigt för kyrkorna ansågs. Under det financiela betryck, hvari landet råkat genom Carl XII:s krig, kom man åter att tänka på kyrkornas penningar och silfver; och en stor del deraf uttogs år 1711[1]. Efter sådana beskattningar må man med skäl undra på, att några silfverkärl finnas qvar ifrån katolska tiden. Men detta är likväl förhållandet. Vi ega nemligen inom Nerike ännu i behåll två Kalkar och fyra Patener, dels genom sin form och dels genom de å dem anbragta inskrifterna, visa, att de tillhöra medeltiden.
- ↑ — “Anno 1711, d. 29 November, uttog utur Mällösa kyrkia then gambla förgyllta sölfrkannan och een oblateask med ophögt arbete något förgylt bestående bägge af 97 ½ lod, hvilket sölfr vällacktad länsmannen Jöns Lanberg emottog efter ordres at lefverera i landtrenterijt til Kongl. Majts Tiänst, som des attest utvijsar sant vara”. Mellösa Kyrk. Handl. — “Af kyrkians medel uttog efter höga Öfverhetens behag till Kongl. Majts tjänst, nembl. Contante penningar 61 daler kpmt och 19 ½ lod silfver, som Quittancet utvijsar, d. 5 Xber Anno 1711”. Qvistbro Kyrie. Handl.
Magdalena Bonde, var Kon. Carl Knutssons dotter. Men i ett föregående gifte hade han en hustru Margareta, dotter af Riddaren Påfvel Laxmand.
