Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/182

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

174

sin plats i choret invid norra pelaren, har inom ett liknande ringkors endast orden: HIC : IACET : INGEBORGIS[1].

Stenpelare på Edsbergs kyrkogård.

Bland qvarlefvor af medeltidens kyrkliga konst böra vi slutligen omnämna en liten rund stenpelare, som för närvarande står på Edsbergs kyrkogård, såsom fotställning till solvisaretaflan, men som, enligt berättelse, skall vara, ditfärd från klosterruinerna vid Riseberga. Från en rund bas, hvartill fordom säkert hört en vidare plint, vidgar sig pelaren, som har en höjd af 4,7 fot, uppåt mot midten, hvarefter han åter blir smalare mot toppen. Från ett bredt band eller bälte på midten utgå uppåt och nedåt åtskilliga sirater, som påminna om ormslingorna på våra runstenar och häntyda på att arbetet är från den äldre medeltiden.




  1. Hvilken som hvilar under denna sten, känner man icke. Vid den tid, hvarifrån stenen antagligen härleder sig, afled i denna del af Nerike Ingeborg Kettilsdotter, en slägting till Erik Kettilsson Puke; men att här skulle vara hennes graf, är allenast en lös gissning.