Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/236

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

228

Att få igen stulet gods,

hugger man in en yxa i norra väggen på boningshuset, tre thorsdagsqvällar å rad, och läser:

Så hårdt som denna yxa sitter i denna vägg,
Så hårdt skall det ock sitta i ditt bröst,
Till dess du bär igen den ”vara”,
Som du har stulit ifrån N. N.
In nomine etc.

Att ”döfva” (stilla) värk.

Vår Herre Kristus och sancte Pär
Gick öfver vatten och flod.
Han dämde vattnet och döfva' värken;
In nomine etc.

Bön när man går till sängs.

Det går en engel kring våra hus;
Han bär tre förgyllda ljus.
Han har en bok uti sin hand;
Så somna vi i Jesu namn.

En annan.

Tolf Guds englar följa mig i säng:
Två till hand och två till fot,
Två till annor ledamot,
Två mig söfva, två mig väcka,
Två alla mina synder fläcka[1].




  1. Nerike, i hvars östra del denna bön är upptecknad, eger i sitt bygdemål icke något verb, fläcka i sådan bemärkelse, att den här är tillämplig. Sannolikt är ordet det Gottl. fläcka, fläcka af, afbarka; måhända af det fornnord, fletta, blotta, göra bar.