42
hvardera sidan om landsvägen, som går söderut till Svennevad; och slutligen träffar man den sista på Mörby skog i Askers s ocken.
Säkert äro för de fleste dessa fornlemningar ifrån den råa styrkans dagar icke obekanta, ehuru mången kanske icke varit i tillfälle att se dem i verkligheten. Det är till deras tjenst, som vi här beskrifva dem sådana de i allmänhet förekomma, hvarjemte vi för tydlighets skull och till jemförelse bifoga några planritningar. — Kring den jemna toppen af en högre, brant bergklint, med en eller flera lodräta sidor, ligger en grof ringmur af gråsten vårdslöst hopkastad, som en barrikad, för att skydda bergsplatån mot fiendtliga öfverfall från de sidor, der berget möjligen kan bestigas. Murens höjd är högst olika och helt och hållet beroende af terrängens beskaffenhet, så att, då han på sina ställen icke är mer än tre till fyra fot hög, kan han på ett annat ställe vara tjugu fot och derutöfver. På samma sätt bestämmes murens längd, form och utsträckning
