Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/80

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

72

Götlunda; d ovanlig stenyxa från Hjortsberga i Kumla; e jordhacka från Qvistbro, och f en tunn trekantig sten (amulett?) från Resta i Mellösa.

Ovanligare stensaker från Nerike.

Om bronskulturen ha vi förut anmärkt, att den är ytterst sparsamt representerad inom Nerike. Med undantag af tvenne bronsfynd från Götlunda, äro alla fynd, som tillhöra denna kulturperiod, anträffade söder om Hjelmaren, mest i den forngamla bygden kring Qvissmaresjöarna och Telgeån. Men hvarken den omständigheten, att bronssakerna egentligen och endast tillhöra den uräldsta bygden, eller att bronsfynd ett par gånger blifvit upptagna ur forngrafvar, berättigar oss att antaga, att Nerike någonsin varit stamhåll för bronsfolket.

Af här å följande sida afbildade bronsfynd, framställer a ett svärd, funnet i Sköllersta och nu tillhörigt H. M. Kon. Carl XV:s vapensamling. Längden från spetsen till ändan af fästet är 2,45 fot. Fästet är 4,7 tum, deraf kaflen ensam 2,6 tum lång. Största bredden af klingan är något mer än 2 tum; b är ett spännsmycke, buckligt på midten, med bibehållen nål, hittadt af hr R. Dybeck i en söndergräfd grafkulle på Hummelsta egor i Mellösa; c en rakknif, med handtag i form af ett hästhufvud och med zigzagzirater på det afbrutna bladet, från Valsta i Asker, d en morgonstjerna af den vanliga formen, funnen i en mosse i Lerbäck och af kommisionslandtmätaren Carpelan skänkt till Örebro läroverks samlingar; e ett hängsmycke i form