Hoppa till innehållet

Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/399

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
656
HAVSSILVER

gånger runt Marstrandsön, för att pojken riktigt skulle få se alltsammans.

Rätt snart bad han ändå, att de skulle fara vidare. Han sade inte varför han ville bort, men det var kanske inte svårt att gissa. Det fanns mycket grant och ståtligt folk bland fiskarna. Flera av dem voro resliga karlar med djärva ansikten under sydvästen och sågo så där oförvägna och trotsiga ut, som varenda pojke önskar, att han själv måtte göra, när han blir vuxen. Det var kanske inte så roligt att sitta och titta på sådana för den, som själv aldrig kunde bli längre än en sill.