216
nästan samtidigt i Amerika och utövade därstädes det ena yrket efter det andra. Även han mottog ett imponerande intryck av det unga rikets människovimmel och rikt pulserande liv, och troligen har hans säregna form av humor glatt sig åt en Mark Twains tokroliga amerikanism. I hans berömda debutroman »Hunger» uppträder som hjälte den av samhället utstötte litteräre vagabonden. När senare en svensk novellist, Henning Berger, ger sig i kast med att skildra sina amerikaupplevelser, återfinna vi individen som kommer på sned med samhället. Det är möjligt, att amerikansk novellistik spelat en roll för båda författarna, men i främsta rummet gå deras skildringar givetvis tillbaka på den egna erfarenheten. Vad de skildra det är kort sagt immigrantens känslor och reflexioner inför miljonströmmen av individer, vilka kämpa en mer eller mindre lycklig existenskamp, fri från varje sentimentalitet, med händer och fötter.
Men just denna immigrantens upplevelse synes ha blivit Hallström beskärd, vilken var tvungen att arbeta hårt nog för att skaffa sig sin utkomst. Hans medfödda svenska tungsinthet och grubbelsjuka måste här i vimlet, där den enskilde blott blev till en mekanisk länk, ha utbildats till system och fördjupats fram till den isolering, som kännes dubbelt smärtsam i en sådan myrstack, men som var nödvändig för att återföra honom till hans eget jag och säga honom, att det som mer eller mindre dunkelt brann i hans själ, det var dock något helt annat än denna eviga kamp om materiella värden och för en amerikaniserad kultur eller organisation, sådan som det moderna stadssamhället skapar den. Om
