Sida:Nordstjernan1847.djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

141



1.


Öfver en fruktbar, här och der af höjder afbruten slätt i A— församling i Uppland, går en jemn och väl hållen häradsväg.

På ett ställe af denna väg, synes till höger en ansenlig bondby med vidsträckta nybyggda logar och lador, hvilka åt den förbiresande visa endast fönsterlösa väggar.

En stor ladugårdshög vid byns östra ända vittnar om att en förmögnare bonde der har sina bopålar.

Men icke blott en bonde måtte bo i byn, utan tvenne, ty vid hvardera ändan skymta öfver ladorna fyra hvita skorstenar. De å östra sidan synas dock ansenligast, och en väldig rök uppstiger ur en af dem, säkerligen från en stor spis, der qvällsmaten nu tillagas: kanske man också brygger eller bakar.

En ganska otreflig uppkörsväg leder till byn, genom stora trädesåkrar, gråa som lättjan. Inga trädkronor höja sig öfver byn, inga blommor synas der vilja trifvas.

På andra sidan vägen midtemot är en behagligare tafla. Der är också en by, men mycket mindre, der är en mängd små boningshus, liggande i rad, och framför dem en icke förkastelig trädgård, med yfviga stickelbärsbuskar i hvarandra korsande rader, samt ett och annat fruktträd; och närmast husen lysa solrosor och andra höstblommor.

Vägen, som leder till denna by, är planterad med halfvuxna pilar, jemn och sandad, och tyckes nästan antyda att herrskap bor i de små husen, hvilka på afstånd synas ganska trefliga med sina hvitmålade fönsterkarmar på mörkbruna väggar och täckta med blommande torftak. Vid närmare