Inledning.
Jag, skall jag sjunga? Och i Norden sjunga?
Och utan Sångmö bland det sköna unga?
Och utan lager kring min kala tinning?
Och utan ärans, utan guldets vinning?
Låt sångens villa icke dig förvilla;
Den lönar, föder, kläder dig så illa.
Sen hela lifvet handen satts till plogen,
Blif i ditt anlets svett till slut dig trogen,
Och låt den ej i lutans strängar knäppa,
Men hålla troget i vid plog och skäppa.
Släpp ej Pegasen ur de nötta lokor,
Men kör som hittills stum i Uplands kokor.
Ej utan sol och ljus på lösta vingar
Den glada lärkans sång i våren klingar;
Ej utan kärlek sjunger näktergalen
I nattens skuggor tjusningen och qvalen.
När ingen blick förskönar dina dagar,
Och ingens delar tåren, då du klagar,
Och sången svaras, lönes utaf ingen,
Göm stumma strängaspelet under vingen.
