64
Warnhagen von Ense, omtala såsom en förklaring af Davoust’s försigtighet under dess infall i Meklenburg, att Davoust var i den fullkomliga öfvertygelsen, att han här hade Carl Johan sjelf framför sig, i följd af de vidtagna dispositionernas ändamålsenlighet, och att han ville undvika att kompromettera sig med denna motståndare, som från deras fordna gemensamma krig varit en hans antipod och personlige ovän. Måhända har i denna den beskedliga Warnhagens uppgift litet skryt för dess chefs räkning äfven härvid ingått, men märkligt är likväl det allmänna förtroendet till Carl Johans conceptioner, hvilket i hela Norra Tyskland gällde lika bland både vänner och fiender, äfven då desamma icke kunde af mängden på förhand förstås. Att de emellertid fullkomligt kunde uppfattas af Tettenborn, Wallmoden och den utmärkt raske Tschernischeff var en allmänt känd sak, hvarför Carl Johan också merändels gaf dem nästan oinskränkt frihet att handla på egen hand, då deremot de öfrige Generalerne, jemte deras underlydande, alltid fingo bestämda, detaljerade instruktioner.
Den gamle sjuttioårige, men likväl utmärkt raske, General Wobeser, som hade varit Ordonnance-Officer hos Fredrik II:e, sade, då han läste Carl Johans honom gifna ordres: ”att de, i anseende till deras klarhet äfven i detaljer, voro fullkomligt lika med den store Konungens instruktioner” — något som jag påminner mig, att jag icke allenast under fälttåget hörde berättas med Wobesers egna ord, såsom då serdeles mycket inverkande på de sammandragna Arméernas opinion öfver sin härförare, emedan den gamle Generalen bland trupperna hade ett stort anseende; utan nu äfven finner åter upprepadt af Carl Johan sjelf i noten till sidan 128 af dess Receuils des Ordres etc. och tror jag mig också kunna ana hvar den gamle Generalen hemtat detta sitt omdöme öfver Fredrik den stores likhet i föreskrifter med Carl Johan, nemligen uti den Preussiske Konungens hemliga instruktioner för sina officerare under Bayerska Successions-kriget — en liten bok, äfven på svenska 1784 öfversatt, som förtjenar att med uppmärksamhet läsas af hvarje ung militär, såsom en
