äldre namnen från Andreas Dübens d. ä. dagar märkes Pierre Verdier. Han tillhörde de sex franska violinister, som 1647 inkommo. I hovkapellet erhöll han snart fast anställning och var fr. o. m. 1680 kapellmästarens närmaste man. Verdier kvarstod i hovkapellet till 1706, då han sannolikt dött. Dübenska samlingen i Uppsala bibliotek förvarar flera kompositioner av honom, däribland 14 danser i Tab. 109 (allemander, couranter, branler m. fl.), körerna “Lamento“, “Christus är mitt liv“, “Vi begär människan längre leva“, därjämte en “sonata“, några polska danser, en gavott m. m. Som kompositör når han ej upp till Gustav Dübens gedigenhet och överflyglas även av den på 1670-talet så produktive Christian Geist.
Christian Geist härstammade från Mecklenburg och tillhörde på 1660-talet danska hovkapellet i egenskap av sångare. Han hade 1664 blivit föreslagen till organist vid domkyrkan i Hamburg. Den komposition han som prov insände fann man äga “en delikat stil, varur man kunde spåra, att han även hade umgåtts med italienare“. 1670 anställdes han i svenska hovkapellet och tillhörde detta i tio år, under vilken tid han avgjort var dess viktigaste kompositör. I rent formellt hänseende och i djup överträffa hans verk t. o. m. Gustav Dübens. Ej mindre än 55 vokalkompositioner förvarar Dübenska bibliotek, de flesta skrivna för hovfester, alla daterade mellan 1670 och 1680. Sistnämnda år begav han sig till Köpenhamn, där han 1689 nämnes som organist vid Helligeaandskirken. I dec. samma år erhöll han därjämte organistbefattningen vid Holmens kirke. 1711 dog han av pesten. Vi känna ej några kompositioner av honom från danska tiden. De
