Vid dessa är även tyska melodien noggrant bibehållen. En på 1690-talet författad bearbetning av Davids Psaltare på svenska av Gabriel Magni Kling, försedd med melodier (114 till antalet) finnes i handskrift bevarad i Linköpings Bibliotek (Teol. 11). Musiken är delvis efter Lobwasser.
Under 1600-talet rönte den svenska koralen även inflytande från grannländerna. Från Danmark utgjorde såväl Hans Thomissöns “Den danske Psalmebog“ som Niels Jespersens “Graduale“ en god hjälp, och många svenska koralmelodier hämtades från dessa båda koralpsalmböcker. Av tyska koralböcker blevo särskilt Crügers i många upplagor spridda koralbok “Praxis pietatis melica“' vida känd i Sverige. Även Briegels och Ahles andliga sångsamlingar anträffas ännu i svenska skolbibliotek från 1600-talet. Några av de tyska koralreformatorerna kommo att få sin verksamhet en kortare tid i Sverige. Hit hör t. ex. Georg Weber, som tryckte första delen av sina “Geistliche Lieder“ 1640 i Stockholm under sin vistelse i den svenska huvudstaden. En annan koralreformator av Rists skola är Heinrich Pape. Vi ha redan lärt känna honom som organist i Jakobskyrkan i Sthlm på 1660-talet. Hans svärfader Rists arbeten voro i allmänhet välkända i Sverige på 1600-talet och Pape har sannolikt än vidare i Sthlm verkat för förståelsen av Rists enklare och folkligare koral. Gustav Dübens livliga förbindelse med särskilt Hamburg- och Lübeckorganisterna har även i sin mån bidragit till, att de tyska traditionerna i den svenska huvudstaden hållits uppe. Även Sveriges tyska besittningar torde ha förmedlat förbindelsen mellan det lutherska moderlandet och Sverige.
