Redan i början av sin verksamhet uppstod en svårighet däri, att akademien saknade medel att avlöna lärare vid undervisningsverket. För att råda bot häremot dels sammansköto ledamöterna frivilliga gåvor, dels sökte man samla medel genom givandet av konserter. Genom 8 under år 1772 hållna abonnementskonserter erhöll man slutligen medel till att avlöna lärare i harmoni, sång, piano och violin, varigenom läroverket kunde öppnas samma år. Redan året därpå måste emellertid undervisningssalarna av brist på tillgångar stängas, och ämbetsmännen tjänstgjorde sedermera flera år utan avlöning. För att i någon mån avhjälpa sin svåra ställning ingick akademien 1773 till kgl. maj:t med anhållan om privilegium på ett månatligt lotteri, som förut tillhört hovkapellet. Likväl var även denna inkomstkälla oviss, och 1808 anhöll man, att konungen ville, i stället för privilegierna, giva en årlig ersättning av 200 rdr. banko. År 1792 beslöt akademien, att varje kallelsebrev till ny ledamot skulle betalas med 3 rdr. lösen. Även erlades frivillig årsavgift under flera år av samtliga ledamöterna. Läroverket kunde slutligen åter öppnas 1794, då en principskola inrättades för sång, men denna kunde ej hålla sig längre än till år 1812, då läroverket åter stängdes.
Vid undervisningsverket voro de närmast ledande männen direktören och konsertmästaren. Direktören ålåg det att anföra orkestern samt undervisa eleverna i komposition. Konsertmästaren skulle öva orkestern och biträda direktören vid tillsynen över undervisningsverket. D. 31 dec, 1771 utnämndes Ferdinand Zellbell till direktör och Erik Ferling till konsertmästare. Till lärare utnämndes dessutom i harmoni Henrik Philip Johnsen, i sång Lars Samuel
