som vad de sista tre instrumenten beträffar är oriktigt, då de ej voro kända i Europa förr än efter korstågens början, således först på 1100-talet. — Ännu ett instrument förekom tämligen allmänt under 1200- och 1300-talet, nämligen orgeln, men då ej ännu som kyrkoorgel, utan som bärbart handinstrument (portativ) och då i samband med världslig musikutövning. Det sammanställes därvid med nyssnämnda stränginstrument. — Som herdeinstrument avbildas säckpipan tidigt och synes ha varit ett ganska allmänt instrument.
Säckpipa.
Den väsentligaste förändringen i musikförhållandena
på 1100-talet blev dock den, att yrkesmusiker
framträdde. Under 1200-talet voro dessa i Norden icke
stationära utan vandrade från land till land och hov
till hov. De voro i början föraktade lösdrivare, vilka
hade föga med ett ordnat samhälle att skaffa. De
fingo också förvärva sig sitt uppehälle med
allehanda cirkuskonster, såsom spjutkastningar,
hunddanser, björndans m. m. Efter hand skilldes mellan
bättre och sämre. De förra mottogos gärna hos
konungar och fingo ofta rika gåvor. Även omtalas
deras större skicklighet och den därav följande mera
ansedda ställningen. Lagarna stodo dock emot dem,
och deras rättslösa ställning gjorde det nödvändigt
för dem att söka skydd i städerna, där de med
1300-talet efter hand blevo bofasta, bildade skrån liksom
andra yrkesutövare och uppgingo i stadsväsendets
trånga former med noga reglerad utbildning och till
antalet ej flera än som oundgängligen kunde
behövas för de fester, som förekommo i en stad.