28
motsvarighet. De till vår tid bevarade mera utförliga musikhandböckerna äro från tiden efter 1500 och sträcka sig sedan över nästan hela detta århundrade, något som ej hindrar att de gå tillbaka till medeltida tradition, ehuru Sverige redan 1527 officiellt blev protestantiskt land. Som vi längre fram skola se, förändrades ritualen föga, och särskilt i musikaliskt hänseende bibehölls länge den gamla ordningen. Endast här och där lade man en svensk text under den latinska. Denna pietet mot den gamla medeltida musiken ha vi i första hand att tacka för, att verkligen så mycket medeltida musikhandböcker bevarats till våra dagar. Några av de intressantaste från medeltiden och 1500-talet bevarade böckerna torde här nedan kunna nämnas. Vi måste dock räkna med, att de festa äro fragmentariska.
Antifonarier: Skara bibl. mus.-ms. 1, fr. 1500-talets förra del, den fullständigaste och helt säkert viktigaste av alla de till vår tid bevarade svenska musikhandskrifterna med såväl accentussång, officier till allmänna sön- och helgdagar (däribland fullständig musik till 5 svenska helgon), sekvenser och hymner. — K. b. Brocm. 55 från 1500-talets början, nästan fullständig (antages vara fr. Link. stift); utan sekvenser och hymner. — K. b. Brocm. 55 b. fr. 1500-talets förra hälft; företrädesvis Mariaofficier; några få hymnbegynnelser, inga sekvenser. — Upps. b. c. 426 fr. 1400-talets senare del; ej fullständiga officier; en del svenska helgon (Erik, Sigfrid, Birgitta) medtagas; inga sekvenser eller hymner; har tillhört Vadstena kloster. — K. b., gammalt nr 66, från Arboga (skänkt till K. b. av Norbergs församling) från 1500-talet; har rönt en del inflytande från protestantiska kyrkan; inga hymner, endast en sekvens (med svensk |