52
emot reformationstiden. I flera handskrivna mässböcker finnes detta sångsätt vid Kristi pinos historia infört.
De psalmer, vilka i Sverige förekommo under reformationstiden voro dels gamla medeltidshymner, dels nya av svensk härkomst, dels ock från utlandet komne. Ej blott för kyrkan utan även för hemmet fick psalmen betydelse. Bland de för den enskilda andakten avsedda psalmerna träffa vi isynnerhet dem, vilka under medeltiden i klostren sjungits vid bönetimmarna: Prim, Ters, Sext, Non och Kompletorium. I reformationstidens psalmbok blevo sådana sånger till “psalmer att sjunga vid solens uppgång, vid måltidstimmarna och vid solens nedgång“. Förutom dessa funnos sånger vid enskilda tillfällen, under olika årstider m. m. De rent svenska psalmmelodierna från reformationstiden äro ej få. Av de mest omtyckta kunna nämnas: “Den signade dag, som vi nu här se“ samt de från latinet översatta: “En riker man“ och “Den lustige tid nu är“. Jämte de gamla medeltidshymnerna och nya av svensk härstamning riktades den svenska sångskatten med flera utifrån införda. Lutherska psalmboken blev naturligtvis härvidlag av största betydelsen. Särskilt från Erfurt-Enchiridiet 1524 låntes flera melodier. Genom den tyskprotestantiska kyrkan i Stockholm kom svenska koralen att stå under mera direkt tyskt inflytande. Den tyska församlingen i Stockholm hade år 1605 i Rostock åt sig låtit trycka en särskild samling, “Liber canticorum“, innehållande lutherska kyrkans förnämsta koraler, vilken samling till 1683 kvarstod som dess officiella psalmbok. Här kunde svenskarna grundligare lära känna den lutherska psalmsången. Från reformert håll mottog svenska kyrkan särskilt under Karl IX starka impulser. Karl lät föranstalta
